Senaste inläggen

Av Gitte - 7 oktober 2022 08:44

 


Jag ska börja med att berätta att jag roade mig med att lägga upp lite kuliga julkort på Tradera igår. Vespan hittar du här. Men de verkar rulla ganska fort. Jag la upp några fler varianter av dessa och julkort av Britt-Lis Erlandsson men ni hittar dem i min Traderabutik under Antik & Design, julsaker. En av hälsningarna på korten kan vi väl hålla med om i år mer än någonsin:

 
Tomten vill inte ha sparken i år, men det gissar jag är en påtaglig realitet i många hem. Mer än någonsin växer nöden och sverige bland de fattiga och det är en utveckling som går mycket fort just nu och det ekonomiska trycket uppstår på väldigt många håll och INGEN går omärkt förbi, varken fattig eller rik. Faktum är att vi lever i en tid där de rika mer än någonsin får se effekterna av den marknadsekonomin de ägnat decennier åt att ge medvind och man kommer nu tydligare än någonsin få uppleva varför ett fungerande socialt välfärdspaket bidrar till att göra en del rikare och att rikedom och marknadsekonomin är BEROENDE av att de fattiga kan konsumera. Vi ser idag människor som tidigare verkat för avreglering av välfärden, säkerhet för människor, utarmning av trygghet gentemot arbete, boende och överlevnad för att öka vinstmarginaler vilket nu riskutsätter hela vårt samhälle och fallet av korthuset börjar från den alldra nedersta grunden. De fattiga, som naturligtvis faller hårdast men de rika är de som förlorar mest på att människor nu minskat sin konsumtion, inte längre kan känna trygghet för att behålla sitt boende eller ens överleva vintern för att den riskerar att leda till avstängd värme eller ens möjligheter att bo, och det leder till stagnation. Utgifterna rusar, folk handlar mindre och håller i sina tillgångar och handlare står både med ökade driftkostnader i form av rusande elräkningar, folk som handlar mindre, prisnivåer de måste sätta upp, folk som beklagar sig för att matpriserna ökar mer än inflationen och därför kan handla ÄNNU mindre. 


Jag ställde exempelvis frågan till min lokala lilla handlare hur de ser på läget och hans svar var förtvivlat. "Vi får se om vi finns kvar i vår". Deras augustielräkning har stigit från 8 tusen i månaden till 45. Och då har man inte ens behövt sätta på värmen än. Min son berättade att hans väns föräldrar äger en butik inne i stan. I augusti brukar deras elkostnad hamna på ca 20 000. I år var den hundra tusen mer. Vi ser dagligen rapporter i media om företag och butiker som har elräkningar för en månad runt en halv till en miljon. Man behöver inte vara Einstein för att förstå att de kommer falla mycket mycket fort. Och konkurserna har redan ökat, produktioner stoppar sin produktion när deras beräkningar visar att det kostar mer att hålla igång för att driftkostnaderna kostar mer än att inte producera alls så arbetare får gå hem. Hem till en väldigt skakig ekonomi där ekonomin försämras samtidigt som allt blir dyrare och man förväntar elräkningar som ingen ens i sin vildaste fantasi kan föreställa sig HUR man ska betala för vem tusan har en marginal att betala tio tusen extra för el hur länge som helst? 
Fler verkar överväga alternativa lösningar som bygger på att lämna sitt hem. Nu kommer nästa problem. Väldigt få kan köpa bostäder nu. SBAB har gått ut med prognoser om fortsatta prisfall för bostäder. Ska vi vara lite krassa så är det här något som främst berör de priviligierade, det vill säga, dem som har ett fastighetsägande. Fattiga faller som jag skrev hårdast och först, och nivån för hur nöden slår har vi inte sett ännu men de rika kommer falla så mycket tyngre, hårdare och längre och till sist kommer de att vara de som förlorar mest sett i kronor och ören om det här inte skademinimeras mycket mycket mycket snabbt. Typ imorgon. Ska vi stoppa det ekonomiska fallet så måste det hända något nu direkt och man behöver definivit börja med att stödja underifrån. 
1. De fattigaste först. Stödpaket, stödpaket, stödpaket NU. 
2. Stopp av produktionsnedläggning och stödpaket till konkursdrabbade eller konkursutsatta företag och föreningar och verksamheter. 
3. Statliga stimulanser för produktion och skapande av arbetstillfällen. Där är det ju väldigt angeläget att kika över om byggnationer är det mest primära behovet eller om det faktiskt är ett stort behov att rusta människor för nöd. Vi har ju fått det bevisat, preppers är inte galna, utan många av dem som ägnat år till att bygga upp förnödenheter och möjligheter att klara sig utan elförbrukning är nog de som kommer att märka minst att tiden gungar just nu. Men ta hem produktioner, uppmuntra mer svensk produktion och sen: 
4. Återreglera viktiga samhällsorgan såsom exempelvis elmarknaden, bestrid EU-s krav om elzoner inom ett land och kör så det ryker för att skapa och att få rätt att skapa inre strukturer så att det egna landet fungerar först INNAN man ens funderar på att exportera nödvändigheter såsom elektricitet och skog. Finns det ett överskott kan EU ta del av det men då till det pris marknaden vill betala, men här behöver vi ett Sverigepris som ger trygghet och garanti för människor och överlevnad. Men utöver det så tror jag inte att det skadar det minsta lilla om staten ser till att skapa stimulanspaket som är duktigt generösa så att vanligt folk från de fattigaste till de rika kan skaffa sig nödvändiga värmekällor som inte bygger på instabilitet såsom elproduktionen gör. Den är påverkbar både av väder och vind och av yttre faktorer och en världsfred som ingen längre kan garantera. För varje dag som går närmar vi oss allt mer ett allvarligare världsläge som på sikt kan få hela system att falla och det är en situation vi måste ta till oss. Inte för att öka oro eller skrämsel utan på ett sätt så att vi i likhet med preppersfolket faktiskt kan automatiser vardagstrygghet på alternativ väg. Det ska inte behöva vara en katastrof att få ett strömavbrott för någon ens om det är tjugo minus ute. Det blir det ibland i vårt land och vi måste anpassa oss till läget nu så vi tar höjd för det. 

Men det enda goda i kråksången är faktiskt att nu kommer alla som verkat för och som röstat för nedmontering av social välfärd inse vad som händer när man monterat ner social välfärd till den grad att människor i mycket stor omfattning inte längre kan se om sitt eget hus och inte heller kan förlita sig på tillvaron för att våra skattemedel har rusat iväg i decennietal genom jobbskatteavdrag, vinster i privat näring genom LOV (sjukvård, migration mm), privata skollösningar, rut och rot och allt vad det nu heter som egentligen i grunden inte är annat än statliga bidrag till de rika och som gör de rika ännu rikare, och som nu helt plötsligt också är grund och skäl till att rikedomarna sinar, fastighetspriserna faller, och deras näringsverksamheter blinkar underskott för att stagnation råder och nu börjar man skrika på att staten ska lösa deras problem. Men hallå, det var ju det här ni ville ha, rikedom på andras bekostnad? Nu fick ni det, grattis. Eller ska vi kanske fundera lite extra vid nästa val och i framtiden på vad som trots allt är viktigast för alla och en förutsättning för ett gott företagsklimat i sverige; Att även de fattiga kan konsumera och att deras trygghet är grunden för DIN trygghet? 

Nu har vi en regering under bildande som börjat dra ut på tiden och deras konflikter har först nu börjat sippra ut, så vi får se hur det går, men jag börjar faktiskt fundera på om inte de börjar få lite kalla fötter egentligen. De har kritiserat tidigare regering för samhällsutvecklingen och den stigande kriminaliteten och den ska de minsann ta tag i. Nu kom häromdagen en liten notis om att man börjar tänka i banor om att "det kommer ta tid att lösa kriminalitet".   No shit, sherlock? Gör det? Va? Var det inte bara att vifta lite med lagboken och göra några nya paragrafer så var det löst?
Hur man behöver ändra sin syn på kriminalitet för att det leder till andra sätt att bemöta det ska jag kanske ta upp en annan gång för det är ett mycket intressant område, men jag börjar undra om man inte från flera partiers håll börjar inse att man har gapat för mycket och att det kanske är en god tid att se till att man inte behöver axla utvecklingsansvaret över de områden som är så avgörande och så stora och där man varit så glapp i käften om sin egen förträfflighet att det faktiskt är det allra bästa rådet till dem just nu "vill ni inte göra bort er totalt så kasta in handduken nu och gör den tänka lösningen omöjlig" och det är lite åt det hållet det kanske lutar nu. 

Och händer det så tror jag faktiskt att vi är på väg mot ett samhälle där fler och fler människor inser vidden och nödvändigheten av social välfärd för alla, ett samhälle som vill värna om den svenska folhemsmodellen och bygga upp den igen, och ett samhälle som inser att vi är fullständigt beroende av svensk inhemsk produktion och arbetstillfälen i sverige. Den producent som har förlagt sin produktion i låglöneländer har länge gjort stora vinster på det men om de vinster nu visar sig vara instabila och bli värdelösa just för att man INTE bidrog till ett socialt hållbart närsamhälle så kanske de där övervinsterna i längden inte spelar någon roll när fogden ändå tar alla de där kåkarna och bilarna man kunde unna sig när tiderna var gynnsamma för det. 

Mer väldfärd åt folket! 
Bättre förutsättningar för inhemska och små företag. 
Det ger löner åt folket. 
löner åt folket ger vinster för företagen. 
Vinster för företagen ger mer skattemedel. 
Skattemedel ger välfärd för folket. 
Det är en så jävla enkel ekvation så att till och med en ko kan se att det hänger ihop. 
 

Av Gitte - 5 oktober 2022 13:33

 


Det låter helt otroligt men det är faktiskt sant. Du hittar den här.  
Jag ska från början säga tydligt att det INTE är min förtjänst och att jag hoppas inte att det är uppfattas som ett "skrytinlägg" (jag föraktar självhävdelse och försöker undvika det för egen del), jag gör faktiskt inte särskilt mycket för att den ska växa utan den gör det av sig självt. Det är UTESLUTANDE och helt enkelt alla fantastiska medlemmar som skapar det sociala rummet och allt är helt deras förtjänst. Ni skulle bara se alla fantastiska saker de delar med sig av, jag önskar att jag kunde visa bilder i bloggen här och nu, men det är det här med att jag anser att alla måste få äga sina bilder och möjlighet att radera dem själv som får mig att låta bli. Du får gå med om du vill se. Det är emellertid ett rent previllegium att sitta som en fluga på väggen och se alla inspirerande inlägg och faktiskt hur SNÄLLA alla är med varann.  Det är medlemmarna, och endast medlemmarna som gör gruppen, inte jag. 

Varje gång jag behöver lite livs-inspiration eller har en depp, så går jag in där och bara tittar, förundras och låter mig glädjas av alla kommentarer (det kommer tusentals kommentarer varje månad) och ganska snart är man glad igen. Det handlar inte bara om att sy eller få inspiration till sömnad utan just det här med att befinna sig i ett sammanhang där alla hjälps åt, stödjer varann, peppar varann och är snälla mot varann. Vi ser aldeles för lite av sådant på nätet idag, upplever i varje fall jag. Det är en grupp där medlemmar likar, hejjar, beundrar, ge tips, ger förslag och det finns allt från hjälp till krånglande maskiner, och helt helt helt helt helt fantastiska bilder på omsömnader av gammalt tyg (enda gränsen är egentligen nyköp av tyger). 


Min tanke när jag startade gruppen var nog egentligen frustrationer över att se prisnivåer på nya tyggrupperna jag var med i. Tyger till barnkläder för allt från 3-500 kr för minsta lilla sparkdräktstyg och det var en ofantlig kommers, inte minst kunde man följa hur många byggde berg av köpta trendiga snygga fina vackra tyger. Berg av tyger som låg i hyllor och fyllde upp, den som hade mest och trendigast tyg vann. Efter några månader efter att ett tyg varit trendigt så var det många som sålde av det igen i någon annan tyggrupp och vissa tyger, var då dyrare än de var från början för att efterfrågan stigit och det motivet var slut på lager, i andra fall dumpades priset på det där tyget man nyss köpt några meter av för att det var snyggt just då men inte sytt upp.

Det här innebär i sista ändan att sömnad blir ett nytt kommersiellt område som faktiskt bidrar ytterligare till fast-fashion, att det handlar om ett stycke textil med kort kollektionsvärde är inte bättre på något sätt än det de stora klädkedjorna gör; utan även där är textil en produkt med ett kort livsvärde.

Borde inte just hemsömnad vara en motsats till de snabba trenderna? 


Javisst har jag själv stora tygberg. Faktiskt väldigt stora och jag syr sällan något av dem men det kommer nog en vacker dag. Jag har nämligen samlat på mig tyger från loppmarknader i åratal som jag inte gjort något av ännu. Jag har oftast gett max några tior för varje stuv eller tygbit eller gardinpar. Enstaka tyger har jag köpt dyrt på Tradera för att jag ville ha just det mönstret eller ville komplettera en gardinlängd. Men inte desto mindre är det en samling som jag behöver göra något åt, (inte minst om jag ska fundera på det här med att dödsstäda så mina ungar slipper det en vacker dag, det vore nog ganska omtänksamt av mig om jag gjorde det).


Just retrotyger har ju länge haft sin intressegrupp både för samlande och återbrukssömnad men när man som jag går på loppisar så är det svårt att inte förvånas av de ofantliga mängderna plagg som hänger överallt eller antalet tråktyger som ingen egentligen efterfrågar och jag undrade vad man gör av dem. Min garderob svämmade också över av avlaggda plagg eller plagg med en skada som inte blivit åtgjord utan som bara låg där år efter år efter år. Min favorittröja med ett fantastiskt mönster som jag inte kunde med att slänga, men med en söm som gått upp. Jeans som behövde ny dragkedja eller knapp, tja, allt bara låg där och samlade damm (förhoppningsvis inte mal). Jag insåg defintivt att jag kände att jag måste göra något av det och har börjat både att lappa och laga och sy i nya knappar på det som behövs. Andra material klippte jag ner till tyger som gick att använda till annat igen. Just nu samlar jag textiler för att göra en egen Katwisekappa exempelvis. 

Nu ska det tilläggas att jag sedan 2004 är nyttokonsument, jag nämnde det i ett tidigare inlägg. När det gäller kläder har jag de senaste tio åren haft en årsbudget på ungefär 2000 kr, något år så lite som 600 kr och något år uppgick till 4000 kr men då köpte jag både flera par jeans (på rea för det satsar jag på, köper hellre något som gått ut än något som just kommit in i kollektionen) och vinterjacka det året. Mina jeans kan jag ha allt från 3-10 år beroende på kvalitet och modell. Men det allra mesta jag inte tvunget måste handla NU - för att behovet är skriande eller det är årstidsbyte, jag är inte absolutist- köper jag secondhand (inte underkläder, där går min egentliga enda gräns, men visst jag har använt från gammal lanthande, särskilt de midjehöga modellerna och mamelucker, jag kan lätt säga att mamelucker är ett undrerskattat vinterplagg, att min generation missade det!), men asså, sånt man har växt ifrån eller som man inte använder längre, varför kan man inte göra nytt av det?

Så gick min tanke länge tills jag en dag bara satte mig och gjorde en grupp. Det var ju kul om vi kunde bli några stycken. Fem kanske? Eller femtio? Eftersom jag valde ett svårhittat namn på gruppen och inte är någon sömnadsmagnat eller person med gott nätverk inom sömnad eller har folk som följer mig var det min förhoppning och ambition. Det uppnåddes typ redan första eller andra dagen. Sen kom det fler och fler och en lång period hade jag hundra ansökningar om dagen. Jag vet inte varför eller hur men minns särskilt en dag när jag satt på ett möte på Traderas kontor uppe i stockholm och min telefon vibrerade i ett och jag fick be Traderas anställda om ursäkt flera gånger för att jag satt instabilt på min stol och halvsneglade på min telefon flera gånger. Till sist fick jag stänga av mobilen, jag kunde inte skilja på när det var från grupperna eller sms från mina barn. Det var en halvt utopisk och euforisk känsla samtidigt som det var lite overkligt, vad tusan händer där? Jag fick aldrig någon klarhet i det men ett par månader raslade det in ett hundra eller ett par hundra medlemmar om dagen i princip. Jättekul. På riktigt! 

Nu har jag kommit dit hän att jag inte alls begränsar varken mina drömmar eller min vision om vad medlemmar i gruppen kan åstadkomma för varann. 


Jag har hela tiden i princip tillåtit reklam för de som syr av återbruk. Kurser, utbildningar, event, de som säljer återbruk med mera. Jag kan vara lite restriktiv för de som egentligen mest är ute efter nya följare på internet i sociala medier, något instagraminlägg eller blogginlägg eller så är väl helt ok SÅ LÄNGE DET ÄR TOPIC, inte är återkommande inlägg eller kan uppfattas som spam, och jag tar också själv tillfället att göra reklam för mina knappar emellanåt några gånger om året.


Det händer också att jag själv delar inlägg eller länkar till svenskproducerade varor för att jag har en stark önskan om att den svenska tekoindustrin åter ska få en tillväxt i Sverige och med tanke på hur stor hemsömnaden är idag så vore det bara konstigt om inte en entreprenör växer fram och gör ett eget stort varumärke av sin produktion, och med viss förhoppning så inte med asienproducerade tyger eller sömnadstillbehör (tyvärr verkar väldigt mycket av den tygproduktion som förekommer idag asienproducerad även när den designas för ett företag här) och när det händer får man absolut dela ordet i min grupp, och kan jag hjälpa till på något sätt så bara säg till! För det handlar också om hållbarhet i grunden, dvs både lokalproducerat, producerat med svenska miljömått och ger upphov till social hållbarhet i form av anställningar och moms och skatt som i sin tur genererar social välfärd på olika sätt. Det hänger ihop. Men ännu roligare vore förstås om någon lyckas med att göra återbrukssömnaden kommersiellt gångbart i sitt eget varumärke. Jag hippar och hejjar och hoppas allt jag orkar! Jag hoppas verkligen att alla i gruppen kan se att de kan vara delaktiga i en svensk tekorevolution både genom att sy själv, att inspirera andra att göra det samma och att dela de som försöker göra verklighet av sina drömmar! 


Men tänk själva vad 41,8 tusen personer kan göra för varann? Eller i varje fall de 30 798 stycken individer som på något sätt har interagerat med gruppen de senaste 28 dagarna! 

Kreativitet föder kreativitet. Goda interaktioner och kreativitet leder till ideer. Ideer och sociala goda interaktioner och kreativitet leder till tro på sig själv, och mod. Och ju mer vi interagerar med varandra positivt ju mer sprider vi tro och hopp och kärlek och ger varandra mod och ideer, som sen kan omsättas till praktik. Flow föder flow! Vi måste i en tid som den här, sprida allt gott vi kan så det mitt i nöden kan hända massa goda saker. 

Idag exempelvis har jag delat ett event för en medlem som ska ha en kurs i återbrukssömnad med Folkuniversitetet, och jag vill att ni stannar upp en liten stund och funderar lite kring det enorma mod och det engagemanget som ligger bakom att göra verklighet av ett sådant kursutbud. Vad krävs för att man ska ta det språnget ut och egentligen ge andra av sig själv men samtidigt också därmed ställa sitt eget engagemang i fokus? Det är en ganska hissnande känsla egentligen. Det är så fint. Så modigt. Så visionärt och så generöst! Och det är ett fantastiskt engagmang i en tid där fler behöver spara på sina resurser men också i en tid där vi behöver göra vad vi kan för att lämna vidare en jord som är i så gott skick som möjligt vidare till våra barn och barnbarn! Det lilla kan i det långa loppet betyda så oerhört mycket för att ringar på vattnet alltid sprider sig!


Jag tänker såhär att om man nu gillar att sy och i en tid som den vi lever i så finns det ju massor av sätt att bidra till förbättringar både för sig själv och för andra. 
Genom att sy till sig själv minskar man utgiftbehovet i en tid där man kanske behöver spara. Avlaggda kläder i någon form har man oftast redan i sin garderob, i synnerhet om man har barn som växt ur sin gamla storlek. Ta dem och gör något nytt de behöver i den storleken de behöver nu? 
Sen finns det ju ytterligare möjligheter att antingen inspirera andra att göra samma sak eller varför inte sy upp något av det man har och sälj av det (man får sälja som hobbyverksam i enlighet med skattelagstiftningen men kan inte ta upp beställningar eller annonsera om att man syr men det är en annan fråga och snart kanske man vill omvandla det till företagsverksamhet).


Har du en maskin och gamla kläder i din egen garderob, mosters vind eller kan köpa en tröja på loppis för en tia med ett fint tyg, så kör, det är inte en särskilt dyrt att producera med begagnade material och tyget felar sällan någonting alls. Att det är tvättat och redan har gått igenom några tvättar och lakats ur på miljögifter är dessutom bara en ren vinst, utöver att tyget redan är producerat och redan har utgjort en mijöbelasting gör det bara till en fördel om man verkligen använder det till det är färdigförbrukat på grund av slitage. 


Men kan och vill man ha kurser och event så kan man antingen köra igång ett i egen regi, gå samman några stycken eller så tar man kontakt med ett studieförbund, och sprider ordet vidare till fler blir det både ytterligare motivationsvinster och en "payforward"-vinst där som dessutom kan leda till en extra inkomst samtidigt som man har kul, får nya ideer, inspirerar och inspireras av fler, och motiverar fler att våga sy nytt av gammalt. 

Hm, jag känner mig lite som en väckelsepredikant med det må väl vara hänt. Inget ska få stoppa mig nu. Jag läser ju The Secret så det är väl bara att köra och publicera det här inlägget innnan jag börjar tveka.     

Av Gitte - 5 oktober 2022 11:15


Jag avslutade mitt telefonsamtal och gick ut för att ta ett bloss. Där satt dottern och drack kaffe i vår paviljong. Det är nu inte i sig någon märklig företeelse för hon bor i fastigheten bredvid så vi råkas ofta under paviljongen som vi inte packat ihop ännu för säsongen. 

-Hej, sa hon. 
- Godmorgon, sa jag, egentligen förvissad om att det inte var morgon längre men min dag hade inte riktigt börjat. Jag hade gått upp och sen kom mitt veckosamtal per telefon med min jehovaskontakt som heter Anette. 
- Varför sitter du här och gömmer dig, frågade jag, kom du inte in för att du visste att jag pratade med Jehovas vittnen? Jag skojjade lite med henne. Men hon ba, tittade på mig som man skulle sett på ett ufo. 

- Jehovas vittnen? Har du besök av Jehovas vittnen? Har du bjudit in dem? 

- Nej, sa jag. Vi pratar ju bara i telefon. 

- Pratar i telefon? upprepade hon som ett eko men ett något oförstående sådant samtidigt som hon ruskade lite på huvudet. 

- Ja? sa jag lika oförstående. Vet du inte att jag gör det? 

- Nej? svarade hon. 

- Det gör jag, sa jag. 

- Varför? sa hon. 

- Men det vet du väl, sa jag? 

- Nej? sa hon lika oförstående och nu något skeptisk. 

- Men det har jag ju gjort en gång i veckan i snart två år, sa jag. 

Nu. 

Gapskrattade. 

Hon. 
och jag ba, såg nog helt nollställd ut. 
- Men vet du inte det? sa jag? 

- Ne-ej, sa hon och skrattade lite tll. 

- Men det gör jag, sa jag. 

Nu. Var det lite som om femöringen höll på att falla på plats. 

- På riktigt? Gör du det? 

- Ja, sa jag. Det gör jag. Det har jag gjort varje vecka i säkert snart två år. 

Nu såg hon helt blank ut. Helt nollställd. Lite som om jag skulle ha erkänt att jag hade landat på mars och just kommit hem från min rymdfärd. 
- Nä. Sa hon. Det gör du väl inte?? 

Nu ska det ju tilläggas att som jag sa, vi bor grannar, vi hörs dagligen, vi ses dagligen. Hon är här dagligen och hon hade inte hört ett enda ord om det här. Det hade jag inte ens tänkt på att nämna. Det var typ lika oväntat för henne som om jag hade sagt att jag går på strippklubb och hänger i swingerskretsar att jag skulle prata med Jehovas vittnen varje vecka. Reaktionen blev förstås därefter. Och naj, jag går inte på strippklubbar och hänger inte i swingerssammanhang. Det händer inte. Men samtal med Jehovas vittnen händer. På riktigt. Jag fick visa min samtalshistorik för att det skulle ramla in för henne. Ett bevis på att det är sant. 

Sen fick vi ett himla intressant samtal som följde på det, dottern och jag (hon är en fantastisk samtalpartner, en mycket varm och klok ung kvinna som är bra på att nyansera och öppna sin livssyn som kan se saker från olika perspektiv. En person som älskar alla sorters människor och ser det goda i alla. Det är alltså ingen självgodhet på grund av några uppfostringsresultat jag sitter och klämmer ur mig, hon är bara sådan och dessutom tror jag inte på att barn växer upp och blir resultat av sin uppfostran; utan varje individ är sin egen person och kan fatta sina egna val när föräldrar har slutat att hindra deras utveckling med massa regler eller bristande bevis på tillit och kärlek. Den förälder som skryter över sin uppfostran som ett svar på varför deras barn blev framgångsrika förnekar bara sitt barns egna personlighet och prestation, inget annat).  

Ok, hon tycker att jag är komplett galen men förstår nog nu att jag inte är på väg att gå med i Jehovas utan att våra samtal mest bidrar till att öka min förståelse för religionsfilosofi och livsfilosofi och att jag lär mig otroligt mycket av de samtalen, de nyanserar även min syn på människor som väljer religion i sitt liv. Och inte minst så har jag under årens gång fått en stor förståelse för hur man ser på olika saker inom Jehovas egna community, att livet ofta är svårt för dem och att de faktiskt får utstå väldigt mycket fördomar och ett fruktansvärt agerande från människor som använder massor av olika sätt att avvisa dem på när de vill förkunna sin tro. 

Låt oss bryta ner lite vad de egentligen gör när de kommer till dig, skriver ett brev eller ringer upp. Jag har sett massor av inlägg i sociala medier som handlar om olika "kreativa" sätt att "tillintetgöra" ett Vittne från Jehova. 

My god. Wow. Jisses vad duktiga folk är som lyckas att komma med en "smart" punchline till en person som egentligen bara vill en enda sak. Att ge dig det bästa, vackraste och dyrbaraste de har. Det de gör kan du egentligen likna med en rik affärsman som går runt på bostadsområden och ger bort en pung med pengar. Det är förmodligen det han håller dyrbarast. Pengar. För ett vittne är det deras tro. Det är det dyrbaraste, viktigaste och vackraste de har i sitt liv. Och så står de där och är villiga att dela med sig av det med just dig. Och då ska vi lägga till att många av dem rent socialt kanske inte alltid lever i den yttre världen i särskilt stark ställning. Men vi vet ju alla hur "han är med i jehovas" stigmatiserar en person (jag älskar Goffmans teori om stigma men det kanske jag kan prata om en annan gång men sensmoralen är att stigma ALLTID skapas av omgivnigen och det gäller i synnerhet för dem i Jehovas vittnen). Är man med i jehovas vittnen så tror jag att man alltid i samvaro med människor utanför församlingen måste vara beredd på underkastelse och på förtryck och att människor visar förakt och avsky. Det är alltså den personen som står utanför dörren, redo att ge dig evigt liv och massor av kärlek och sen kommer det en dumpkoff som tycker att de gjort något bra när de lyckats att göra det närmast förväntade, att håna, och förtrycka och tillintetgöra eller till och med hota med våld. Men hallå? Hur cool på en skala är du egentligen din lilla j*vla mes och ynkrygg? 

Låt mig ge dig ett tips på hur du ska göra det värdigt, schysste, snällt och bäst för alla och dessutom så slipper du att inse att du är ett arsle i efterhand när femöringen trillat ner. 

Scenario; det ringer på dörren. 
- Hej, vi kommer från Jehovas vittenen och undrar om du har tid att prata med oss? 
- Hej, Nej tyvärr, jag är inte intresserad men jag önskar er en god fortsatt dag och lycka till hos någon annan. 
Tio spänn på att de tackar för vänligheten och går. 

Du får ett brev: 
- Oj, ett handskrivet brev, vem kan det vara från? 
- Jaha, jehovas. Jaja, synd att de la ner både tid och pengar på mig. 

Sen kan du slänga det och gå vidare med din dag och sen är det över. Du måste inte kasta dig över sociala medier med ett inlägg om detta hemska tilltag att besudla din brevlåda. Du bevisar bara att du är komplett idiot rent ut sagt. Sitter du och ojjar dig över reklam från Lidl också fast att de egentligen borde veta att du bara handlar på Willys?  


De ringer: 

- Hej, mitt namn är Olle och jag ringer som Jehovas vittne till dig. 
- Hej Olle, tyvärr, jag är inte intresserad men jag önskar dig en god fortsatt dag och lycka till hos någon annan. 

Sen kan du avsluta samtalet. 

Det var inte ens svårt, eller hur? Och du behövde inte fläcka ner din egna personlighet genom att bete dig illa mot en person som egentligen inte gjort dig något ont. 

Jag la inte på när Anette ringde till mig första gången och vi har sedan dess haft timlånga otroligt givande samtal där vi lär mycket av varann tror jag. Vi kan jämföra våra världar, hur vi ser saker och ting, vi diskuterar världsläget och väldigt underliga saker och vi har också delat faktiskt personliga och smärtsamma saker med varann. Jag har fått en något nyanserad förståelse för hur man kan resonera inom ett samfund för att någon ska utesluta en församlingsmedlem, vad det innebär för familjen, synen på homosexualitet (som egentligen inte alls var så nattsvart som jag trodde men det kanske är individuellt) och liknande. Jag ska inte säga att jag delar uppfattningarna men jag har hört hur man resonerar inom församlingen och jag hajjar att det är hårt att både vara de som skär av och den som skärs av från sin familj och sin församling och att det är en obeskrivlig orättvisa när individer bara vill ha rätten att äga sitt eget liv och att stå upp för sig själv men är man i den situationen så tror jag också att man vet att det är en del av valet och att få blir överraskade för att det händer. Men jag vet också att det faktiskt finns föräldrar som har någon form av kontakt med sitt barn ändå fast inte i församlingssammanhang. Att allt inte alltid är svart eller vitt. Ens för dem. Men det är väl kanske just det här jag har svårast för att ta till mig, hur man som förälder kan utesluta sitt barn oavsett vilka livsval den gör eller vad den gör av sitt liv för i min värld, äger ingen förälder sitt barn eller rätten att påverka sitt barns val. (Det befriar också samtidigt lite, jag köper inte inte heller den pålaggda föräldraskammen när ett barn inte gör det förväntade eller begår exempelvis ett brott). 

Så ja, samtalen berikar mig och jag får tänka tankar jag annars inte hade tänkt, utforska områden jag inte hade utforskat annars så jag uppskattar våra samtal och kommer fortsätta med dem ett tag till. Jag får inbjudningar till församlingen ibland men har inte tackat ja till dem och det kommer jag inte heller att göra för jag kommer aldrig att viga mitt liv åt någon församling. Tror jag på gud? Ja, absolut, det gör jag. Och jag tror också på det goda hos människan och att det skall segra till sist. Människan är inte en fördömd art på något sätt och med det vill jag säga att jag även tror på evolutionen (och det var ju lite humoristiskt att vi just denna vecka fick en nobellpristagare som  bidragit med nya metoder och kunskaper inom evolutionsteori samtidigt som vi fått en person på en andra vice talmanspost som sägs föneka evolutionsteorin. In ya face, mam). 

Nu när du har läst det här så hoppas jag att du vill göra bättre nästa gång du träffar någon från Jehovas vittnen. De är också människor som förtjänar respekt som alla andra och du vinner inte ens en fiol på att vara ovänlig mot människor du inte känner, i synnerhet när de bara vill dig väl. 

Och om du gillar handskarna på bilden så hittar du dem här i min traderabutik. Från gammal butik och de är allt från 40-60tal. Finns flera färger, några varianter är fodrade. Underbart fina och till bra pris tycker jag. 

Av Gitte - 4 oktober 2022 12:58

 
Just nu tror jag att det händer massor av spännande och framförallt oroväckande saker gällande vår konsumtion och att vi mycket snart kommer att få se mycket avgörande effekter av både de senaste och de kommande veckorna. 


Stora fördelar är väl iofs att vi, gemene man, verkligen har tagit till oss vikten av att spara både på drivmedel och elektricitet. Hur vi än ser på det eller hur vi än drabbas av det så gynnar det miljön. 
Färre har råd med nykonsumtion och det torde gynna begagnathandeln och det gynnar också miljön. Vi kommer belasta miljön mindre med konsumtion men där tar liksom det positiva slut. Sen är det bara eländiga effekter av de här tvångsförändringarna som kraftigt påverkar precis alla, vare sig vi är rika eller fattiga. Att en andel är rikare än andra hänger helt på att de fattiga göder deras rikedom och när det tar slut sinar också deras pengavalv. Hur konstigt det än låter. De drabbas möjligtvis lite mindre om de inte bundit allt på börsen, för där är det ju också en utveckling som inte är så positiv just nu (de modiga investerar väl dock nu men de kan ju vara lite som rysk roulette med flera kulor i mynningen).  


Det gör ont som fasen för alla i plånboken just nu men det här är trots allt en god förutsättning för framtiden och vi kommer troligtvis att ha fått en och anna aha-upplevelse som vi kan ta med oss när krisen är över eller inför återuppbyggnaden efter alla företagskonkurser och bankkrascher och inflationseffekter, bostadsbubblor och vad allt nu väntar oss de närmaste veckorna och månaderna, och vi ska börja återhämta oss. Det kommer bli hårt. Vi faller pladask. Ordentligt. Och ett stort antal hushåll och företag har redan börjat falla så hårt att det kommer bli mycket mycket lång tid för många indivder att resa sig igen. 

Jag tror att det ger nya förutsättningar för den konsumtionen som fortfarande pågår och som ändå gynnar en del. Fler och fler kommer att tvingas att gå över till alternativ konsumtion, handla mer begagnat, avstå konsumtion helt eller att använda det man redan har. Beteendeförändringen kommer att omfatta så stora massor att det här är märkbart redan och blir ännu mer märkbart inom kort. 

I min familj gick vi över till vad jag kallar för nyttokonsumtion istället för upplevelsekonsumtion redan 2004. Jag har tänkt tusen gånger att jag egentligen borde mer om det för jag har trots allt, trot eller ej, en hel del kloka tankar, gjort den del analyser och fått en del erfarenheter på området som jag egentligen tror skulle kunna roa någon annan än mig. (Hej universum, jag är en klok person. Ibland. Och det är nog inte ens skryt). Jag har avhållt mig för att jag har samtidigt tänkt att det blir ohållbart om en större andel av befolkningen gör det samma och har funderat på det här med John Maynard Keynes teorier om multiplikatoreffekter och nödvändigheten av samhällstimulanser under kristid, och det vi ser nu som är en motsatseffekter när regeringen inte gör någonting alls bara under på så kort tid som några veckor under en pågående generell priskatastrof som leder folk till markant ökad skuldsättning, och den stora massan slutar att konsumera.
Det är en mycket skrämmande men också intressant utveckling. Just nu faller flera strukturer i samhället som är beroende av nyliberalismens krafter och makt på det ekonomiska området. Jag ska väl tillägga att jag är väldigt stor anhängare av den svenska modellen som både har en drivkraft i marknadsekonomin men också har ett ben i den planekonomiska tanken som en fusion för att folket och vårt  folkhem ska ge individer en generell välfärd tillika en generell rätt till skälig levnadsstandard och jag vill mer än gärna se en förstärkning av det utan att gå över till planekonomi eller fullständig socialism. Men korthuset har börjat falla, från botten och upp. Jepp. Vi behöver återställa några jobbskatteavdrag som ingen har råd med och så ska LOV (Lag (2008:962) om valfrihetssystem luckras upp väldigt markant. 

Att det finns en möjlig mellanväg mellan planekonomiska strukturer och marknadsekonomi har man ytterst bevisat i Sverige under efterkrigstiden när folkhemmet växte sig starkt, då när Sverige var ett framgångsland med fullt av framgångsrik produktion. Senare flyttade produktionen till låglöneländer och under pandemin såg vi effekter av svårigheter som uppstod när import var svårtillgängligt och en del varor led brist under perioder för att det blev trångt i en kanal i Panama eller flera länder hade långa byråkratiska väntetider på grund av en epidemi Det är ett för sårbart system helt enkelt att hela världen ska ta fram sina produktioner i en enda världsdel och sen ska det transporteras globalt. It makes no f*ckn sense. 


Jag skulle mer än gärna se stimulanser gentemot svenska företag och bolag för att de ska ta tillbaka sina produktionsleder till Sverige igen; men i det ögonblicket man gör det får det också en global effekt (jrf David Harveys teorier om den globala kapitalismens rum). Hade man satsat på det för några år sedan hade krisen här kanske sett annorlunda ut även för de rika om svenska arbetstillfällena var trygga och helst ska det ju finnas ett arbetskraftsunderskott, istället för tvärtom. Men summa summarum är att vi inte kan ändra ett beteende utan att det får en märkbar konsekvens någon annanstans (jfr fjärilseffekten eller måsvingeeffekten) på ett annat sätt och det kommer vi att få se i realiteten nu, när många TVINGAS att förändra sitt köpmönster. 

En stor andel individer har stoppat sin konsumtion just nu. 
En stor andel både individer och företag får enorma elräkningar just nu och påverkas i övrigt av inflation och höjda matpriser. Både producenter och handel måste helt enkelt maxmimera priser på det de säljer för att i bästa fall ta in de intäkter de behöver för att bekosta det ökade utgiftsläget. Matpriser i handel styrs inte bara av indexpriser utan även av att verksamheter måste gå ihop. De företagare som tidigare varit vän av marknadspriser och bidragit till att rösta fram dem de sitter idag och gnir sina händer nedläggnignshotade och fullt förtvivlade för att marknadspriset på deras elkonsumtion just nu uppgår till siffor uppemot en miljon per månad och har ett hot om höjda hyror. Pang. Plötsligt var marknadsekonomin inte bara en tillgång utan en effekt av en drivkraft som leder till fall. Låt oss fråga dem när krisen är över om marknadspris på varken el eller hyror egentligen var en god ide? Vi kanske skulle ha det på ett helt annat sätt som inte leder till att fastighetsägare och elproducenter kan utarma befolkningen framöver igen? Den som tror att någonting blir bättre på det här med en borgerlig kommande regering kan ta och räcka upp sin hand. (jag misstänker som jag kanske skrev tidigare att min inre kristallkula säger att det elstödet vi kommer se röken av blir generöst i förhållande till elproducenter som förstärker deras intäkter som sen ska leda till HUR vi kan dela upp våra skulder och inte ett stöd för att ersätta kunders orimliga elpriser). 

I vår stad har de första butikerna börjat gå i konkurs. Fler kommer följa. Mycket snart och i snabb takt. Lika snabbt som fler och fler privata elkonsumenter inte har råd att betala räkningen och det leder naturligtvis till mindre konsumtion och det i sin tur leder till fler i konkurs. 
Produktioner har börjat överstiga sin nollkostnad där siffran för produktion motsvarar vad de omsätter per arbetsdygn för att hålla produktioner igång. En del större produktioner lägger ner eller förändrar och minskar sin produktionstid, och det liksom ökade konkurser leder till större skuldberg och fler utan arbete och det leder också till minskad konsumtion. Jag bara väntar på att fastighetsägare med varmhyra ska komma fram till samma sak; antingen måste de frigöra värmen från hyran (för åtgången är säkert beräknad på priser under 1 kr/kwh) eller så kommer de helt enkelt fram till att det är för dyrt att ha hyresgäster. Räntor stiger och färre verkar köpa hus. Vart det leder minns vi säkert, vi som var med när den förra ordentliga bostadsbubblan sprack. Skillnaden idag är att en egen bostad inte anses vara i enlighet med skälig levnadsstandard och avregleringen av bostadsmarknaden från 1992 och fram har lett till att det inte är samhällets ansvar att ge folk bostäder, utan man får nöja sig med tak över huvudet för natten i perioder där det kan motiveras vara skäligt nog. Men hur sjutton ska socialförvaltningarna kunna skaka fram tillräckliga tillfälliga härbärgen om behovet ökar markant nu i vinter? Vi har ju sett hemlöshetsutredningen i många år nu och det har ju varit ett skriande behov tidigare, och jag kan aldrig tänka mig att kommuner satt förra året och planerade för en hastig ökning av behov denna vintern. 

För att avsluta lite mer positvt kan jag berätta att efterfrågan på begagnade kläder och barnkläder har ökat markant på Tradera. Så även medlemstillströmningen. 
Min personliga utmaning blir att uppleva gränsen för hur kallt jag kan ha det i min bostad innan jag behöver sätta på värmen och sen ska jag balansera min vintertemperatur inomhus efter det. Sen hoppas jag innerligt att efterfrågan på hobbymaterial liksom knappar kommer öka för jag har lagt ut en hel del senaste veckan i min traderabutik för att se om uppdateringar var det jag behövde för att öka mitt försäljningsresultat. Som är katastrofal just nu. Men behöver du en knapp eller två så hittar du mig här.  Jag misstänker väl att du som stickar och handarbetar använder de knappar du har redan innan du köper nytt men så smångingom kanske ditt hantverk kan vara vägen till en extra krona och då kan du än så länge, köpa knapparna av mig. (jamen min gräns har nog också en botten där jag kan tvingas fundera på att lägga ner och söka mig ett jobb om inte jag hittar en annan lösning först). 


Av Gitte - 3 oktober 2022 10:57

 


Gick och la mig igår med massa goda intentioner. 
Nu skulle jag minsann bli bättre på att tänka positivt även om världen ramlar runtomkring. Ja, du har nog förstått att jag är en sån som läser nyheter flera gånger om dagen med stor förfäran och också enorm portion frustration. Ursäka mig men det här ekonomiska läget vi har nu hade kunnat skademinimeras i somras men alla partier vid perioden var för upptagna med att kivas om vem som skulle få leka i grannens sandlåda för att faktiskt fundera på om inte det var läge för att sansa sig lite och samarbeta för att lösa hushållens och företagens kommande problem. De var absolut ingen överraskning för någon. OM till och med en ko som jag kan sitta på min inrökta kammare (false, jag röker inte i en kammare, jag röker utomhus) och se att det här kommer gå åt fanders totalt och det mycket snabbt om ingen gör något i tid, så borde de som sitter på de olika analyserna och underlagen kunna göra det samma. Jag har ingen aning om det med total konsensus går att skjuta upp ett val men en samlingsregering hade varit på sin plats. Det har vi haft förr under krigstid i sverige. 

och nu gick jag ju i min egen frustrationsfälla igen. Det var just den jag skulle undvika att hamna i. Precis. Exakt. Den. För faktum är att när det går åt helskotta åt en stor grupp i samhället hänger vi allihopa med vare sig vi är rika eller fattiga vare sig vi vill det eller inte. De rika kan bli fattiga mycket snabbt om de fattiga slutar konsumera. Och det är exakt det som händer nu. Folk lägger undan till sina ökade kostnader i den mån de kan, om de kan, eller så förfaller räkningarna och det betyder att samhället tappar alla ekonomiska stimulanser, att multiplikatoreffekter uteblir och det leder snabbt till höjd arbetslöshet, höjda räntor, inflation, ingen får lån, fler executiva auktioner, fastighetspriser faller, folk vräks, ökad bostadslöshet med mera. Ingen slipper helt enkelt undan. Att det var fler konkurser för bostadsrättsföreningar än förra året inträffade i juli. Kan inte ens tänka mig hur det är att ha insatslån men insatserna tappar hela sitt värde och ändå har man betalningen kvar i många många år. 

Vi har dessutom den stora risken att en stor andel produktionsägare kommit fram till att det blir mindre lönsamt att hålla produktioner igång för att både utgiftstaket och pristaket är uppnått och det går inte pressa kunder till högre priser längre, och det leder till att den produktion som står stilla blir biligare än den som är igång. Arbetarna får helt enkelt gå hem. Snart hamnar hyresvärdar på samma punkt. Det blir billigare att ha en bostad stående tom än det blir att ha den uthyrd till någon, i varje fall om värme ingår i hyran. Vi lever otroligt farligt just nu men under tiden så sitter partierna som sagt och leker med hur den kommande regeringen ska se ut, och vi får förmodligen vänta någon månad till innan de kommer till lösningar för hushållsekonomin. Det värsta scenariot är att det blir meningslösa insatser såsom sänkt elskatt och likviditetsstöd för elbolagen så att de kan ge folk längre och mer generösa avbetalningar. Det är vad min inre kristallkula säger att det kommer att handla om, dvs statliga pengar till dem som redan har enorma vinstmarginaler och ökade utgifter för hushållen. Allt hänger helt enkelt ihop i en väldigt lång ekvation och det går inte ens att blunda för det fast att man försöker. 

hahaha, ni förstår varför jag behöver tvinga mig själv att bli optimist? Ju negativare jag tänker ju mer stoppar jag pengaflödet in till mig, det säger The Secret och har de sagt det i en bok är det aldeles sant så det var ju min ambition när jag gick och la mig inatt. "Imorgon ska jag vakna som en totalt lycklig person". Ni förstår det är ju viktigt hur man talar till univsersum. Säger man "imorgon ska jag inte vara frustrerad" så hör universum "imorgon ska jag vara frustrerad". Det säger de i boken med och det finns säkert någon vits med det. Så koncensus är att ju gladadare jag låtsas vara ju gladare blir jag, och det tror jag helt och hållet på. Jag tror ärligt - även om jag driver lite med boken- att om du ska nå framgång måste du uppleva att du når framgång, annars kraschar man bara på vägen. Så det var som sagt ambitionen. 

Så jag gick upp. Kikade i min Traderagrupp på facebook, där är jag ju oftast den första morgonstunden och kollar läget, lite som att läsa tidnigen. Jo, den gruppen behöver en del tillsyn då och då och desutom har vi riktigt riktigt roligt ihop också. Och så har vi ju samma intresse. 

Sen satte jag mig vid datorn. 
Gjorde ett par dokument. Som skulle skrivas ut. 
Då ville min $€$$£££€$€€€€$€{€{ (censur) skrivare inte mata ut pappret. 
En hel timma gick åt till att felsöka. 
Jag hade tappat en knapp i skrivaren. En disneyknapp från 1952. Med plutomotiv. 
Ok universum har testat mig nu. Min inre harmoni var en fasad. Jag får börja om igen. 

Av Gitte - 2 oktober 2022 13:17

 


Spå med knappar? 

Jag är sen på bollen. Ramlade över boken "The secret" så sent som igår mer som en följd av att jag nyss sett serien Skam, som jag tidigare inte sett men i tredje säsongen så fanns det ju en mängd referenser till "the secret" så för att fortsätta öppna mig för serien och vad den förmedlar så tänkte jag ge "The secret" en chans också, för det är också en bok jag tidigare ratat. Nu när jag nästan är klar måste jag väl egentligen säga att den främst bekräftar kunskaper man kanske tidigare hittat eller har inom sig själv. Det hjälper liksom inte mycket att bekymra sig över det man inte kan förändra utan livet blir bättre på alla sätt om man är tacksam och förväntar sig att de problem man har hittar en lösning. Livet består inte av problem utan faktiskt främst av lösningar. Och nya såna får man ju hitta ofta. 

Just andlighet är kanske inte ett nytt eller helt outforskat område för mig, jag har sedan jag var ung ramlat in i det och sen har jag gått vidare och sen en tid senare så kommer det in i min tillvaro igen. Vet inte om ni minns postorderhandlaren "Planetstaden" men jag var ju storkund hos dem allra minst på den tiden, nu är vi ju tillbaka sådär en närmare 35-40 år eller så.
Utöver det har jag haft med mig en "inre kristallkula" genom livet som jag ofta vänder mig till och som ofta talar till mig och den roar jag mig gärna med för den ger ofta olika sammanhang och visioner. Jag har en fysisk krisktallkula också men den har jag under min madrass vid huvudändan och den får jobba på nätterna när den behövs.

Min tarot ligger där den ligger och ryker fram ibland den också, jag har turen att ha en Romani Tarot av Buckland. Den har varit med mig ett par decennier vid det här laget. En fantastiskt vacker Tarot som ger massor av energi. Något måste ju en knäpp tant göra när man behöver hämta lite andning och visdom för en del av det finns inte bara i det yttre spacet eller från andras visdom utan man kan behöva kika på insidan och hämta det som finns där också. Så jag hoppar fram och tillbaka och hämtar det jag behöver från det som betraktas som "andlighet" men tycker väl egentligen att det borde kallas naturlighet istället för något som liknar hokus pokus. Energi kan vi alla ta in, mer eller mindre, och det vi tar in kan vi alla omvandla till kunskap eller erfarenhet och så kan vi förändra det vi tror att vi vet emellanåt, helt naturligt. Vi använder bara olika sätt när vi gör det. 
 


Jag vet inte hur andra förhåller sig till Tarot och kristallkulor men för mig är det inte bara de där olika listorna man kan hitta och tolka utan också korten ger upphov till ett eget inre liv och skapar bilder och tolkningar och sammanhang, ett sätt att ge tankarna flow, att själv bilda sina sammanhang så de kan förstås. De är ett redskap med andra ord. Och en väg till en meditativ tanke om vart man egentligen är på väg.

Det samma händer egentligen ofta när jag sorterar knappar. De pratar otroligt mycket. Testa själv att hålla i en knapp och fråga den vad den vill säga dig. En gammal knapp med decennietal bakom sig har också en hel historia. En del är tillverkade före krig och under krig och under nödåren som följde efter. De har tillverkats för ett ändamål och en tid och för en typ av plagg och har skapats för att tilltala någon i ett visst sammanhang. För att de ska uppnå det så har de hanterats och bearbetats av massor av människor, sorterats av någon som skulle sålt dem och sedan ibland betraktats eller valts eller ratats av någon. Knappar som suttit på ett plagg har befunnit sig i massor av miljöer tills plagget en dag har hängts upp i en garderob eller vikts och lagts i en låda i ett utrymme ock kanske sedan glömts bort eller hamnat i ett dödbo? När man ser en knapp med de ögonen har de massor och massor av energier att förmedla både när det gäller både det emotionella, - om man tror på det- eller om den samtiden den har producerats under. Knappar är folklivshistoria. Det blir särskilt tydligt när man som jag hanterar massor av knappar som härstammar från mer än ett århundrade. Testa själv. Tänk på en typisk 80talsknapp. Säg en rosa stor i pastell? Fick du också upp en bild av en oversized 80talsjacka med axelvaddar och mormorskängor och svarta tights och benvärmare till? Eller såg din inre bild annorlunda ut? Känner du någon särskild lukt av den bilden? Jag känner lukten av Date. Ni minns den där sprayparfymen som vi alla dränkte oss med? 

Nåja, nu kom jag lågt från ämnet, ska nu testa mina knappar som jag kastade upp medan jag ställde mig frågan "vad kan jag förvänta av denna söndagen den 2 oktober 2022? 

Jag valde en lite äldre knapp med ankare för att ankaret symboliserade grundande för mig och det kändes rimligt idag. Men det är också en symbol av frihet för ett ankare kan dras upp när du vill, du väljer själv när du vill dra vidare. Stopp, ankare ner, ankare upp, dra vidare. Lite så. Ankaret är också en symbol för styrka, tro och stabilitet. Används både inom religionen och en vanlig symbol för sjömän och ett populärt motiv att tatuera in. Mina tankar går genast till Sailors grave som ofta har ett ankare i bildkompositionen. En sjöman som dött till havs och slagit sitt ankare för evighetens vila. Så just ankaret är en stark symbol och en symbol som finns i många olika sammanhang.  

Hm, min analys blir att jag får förvänta mig en dag där jag börjar med klarsyn och sen får ett flow som leder i eftertanke. Det blir en introvert dag som ger grund för många tankar och slutar med en öppning för nya projekt. Vid dagens slut väntar en aha-upplevelse som driver mig vidare. En dag som lägger grunden för nya vägar och nya kontakter. Så blir min söndag den 2a oktober 2022, vidare vet jag att det blir en lite kylig dag, inte minst om jag ska sitta still för vi har inte slagt på värmen ännu utan tänkte se gränsen för var inomhustemperaturen måste vara som lägst. Men det sista visste jag ju inte genom knapparna utan det var ju helt offroad i sammanhanget förstås. 

Så vad säger dina knappar till dig? Testa själv.  

Av Gitte - 1 oktober 2022 12:27

Oj, det var en hel evighet sedan jag kikade in här men jag fick en impuls och kom på att jag ville lägga ett blogginlägg. Very long time, no see. Sorry. Men jag lever ju närmast mitt liv numera på Facebook som många kanske redan vet.

Men jag kan vinka om att jag precis har uppdaterat min Traderabutik med flera knappar och ser jag att ni är några som kikar här kommer jag uppdatera lite oftare.  Har också nyligen lagt upp en massa gamla handskar osålda från en gammal butik, de är allt från 40-50tal till 60tal. Ni hittar allt här. Som vanligt har jag nicket bortbytingen@ på Tradera, glöm inte krullan. 

Lägg gärna en kommentar så jag vet hur ni har haft det eller har det!  

Av Gitte - 23 februari 2019 16:56

 

NI som hängde i min blogg "förr" dvs, när den var aktiv minns säkert att jag har ett stort antal vintage nibs eller stålspetsar till pennskaft från en gammal bokhandel som skulle byta ägare efter generationer i samma familj. De nya ägarna visade tydligen inget större intresse för en del av de gamla lagerna så jag köpte upp det som fanns. Bland annat massa fantastiska nibs som fortfarande finns i lager men jag har helt missat att saluföra dem en lång tid. I min traderabutik finns ett litet axplock av varianter i två olika paket. Dessa med lite bredd för kalligrafi. Dem hittar du här. (tryck på ordet här för att komma till dem). 


Stift som finns i loten:
Heintz & Blanckertz, Berlin. No 600; 1 ½
Heintz & Blanckertz, Berlin. No 600: 1.
F. Soennecken, Bonn Berlin. Rundschift F. 1 .
F. Soennecken, Bonn Berlin. Rundschift F. 1 ½
F. Soennecken, Bonn Berlin. Rundschift F. 2
F. Soennecken, Bonn Berlin. Rundschift F. 2 ½
F. Soennecken, Bonn Berlin. Rundschift F. Geshützs. Väldigt tunn spets, står en 6a på.

 
och så är det dessa tunna som funkar till skönskrift och inte minst för att teckna. Det är en helt annan känsla att använda stift för er som fyller i konturer eller jobbar med svartskuggning ex. 
Dessa hittar du här. (tryck på ordet här för att komma till dem). 


Stift som finns i loten:
Heintz & Blanckertz, Fabrik Berlin. LY 8 1/4
Heintz & Blanckertz, Fabrik Berlin. LY 71/4
Heintz & Blanckertz, Fabrik Berlin. LY 9, no 695.
John Mitchell 062
Sommerville & co, Steelchase pen, 2620 F
R. Esterbrook Oval point, 802.
Brause & Co, Iserlohn F no 122 (Svenska skolpennor).
Sveriges Nobel Pennfabrik, Imp. F 28.
Perry & Co, London. No 144.
W. Mitchell, Stainless steel, England. 0950 F.

Visst är de otroligt vackra? 

Presentation

Translate

Mina tapeter

Facebook

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2022
>>>

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

barnebys

Barnebys Blogglista

Vintageguiden

SecondhandGuide.se

Bloggkartan

Jag har placerat min blogg i Långåsbloggkartan.se!

Skapa flashcards